En bra bit inpå det nya året, stundtals med mörker, kyla och snöslask, nu väntar tid och rum om ljusare tider. Denna söndag påminner almanackan om att sommartid införs, en dag som dessutom firas gemensamt med Jungfru Maria bebådelsedag och med allt vad det innebär.
Kort och gott, en ny tid då vi får ta tillfället i akt och samla tankarna.
Oavsett var resan än börjat, det är i detta nu som vi befinner oss. Men vart är vi på väg? En fråga som många ställer sig. Detta är tankar som alltmer dominerar inte bara med vad som händer i vårt eget samhälle, men också runt omkring oss i världen. Tankar som så ofta lämnar frågetecken, dock utan så många svar. Rädsla, oro och ängslan; några av de känslor som gör sig påminda när ovissheten smyger sig på i den verklighet vi befinner oss.
Oavsett omständigheter, om än så dystra och mörka, tillsammans får vi hämta kraft på nytt.
Denna söndag går Jesu Moder, Maria, oss till mötes med glädjens öppna dörr. Väl där, innanför i den öppna trygga famnen, får vi ta emot Guds kärlek på nytt, leva och ta till vara varje stund som om den vore den sista.
Guds kärlek är inte sparsam, snarare tvärtom – en kärlek som alltid finns i överflöd. Vidare är denna Guds kärlek evig och glädjerik och betydligt större än vad vi någonsin kan förmå oss att förstå. Men det finaste av allt är att vi inte endast får leva i Guds kärlek, denna gåva har också tilldelats oss att förvalta och dela. Låt oss därför ta varje tillfälle i akt att göra just det, det vill säga att värna om varandra och oss själva. Må vi på nytt ta emot Guds kärleks ljus igen och igen.
Anette Westermark
Församlingspräst i Kila och Gillberga