Hur mår vi på våra arbetsplatser? Marknadsekonomin i all ära men jag undrar hur länge som helst kan den tillfredsställa våra behov?
Många upplever att pressen ökar på de anställda att prestera mer och mer med färre anställda. Med konsekvenser som gör oss stressade och till slut gör oss sjuka. Är det inte dags att investera i mänskligt kapital. Jag kallar det för "humanekonomi" som jag skrivit en bok om. I den boken talar jag om människans inre utveckling och värde och varje persons "själsliga” tillväxt. Tänk om förbundskapten i fotboll får ett besked från fotbollsförbundet att vi har bara råd med 8 spelare istället för 11. Rådet blir att alla spelare får springa fortare.
När ska vi skapa arbetsmiljöer där vi får utveckla sidor som är bra för både anställda och ledare. Vi står inför svåra utmaningar på arbetsmarknaden då det saknas personer med kompetens i väldigt många yrkesgrupper. Samtidigt som många andra ligger långt ifrån att få ett nytt arbete som och hamnar i utanförskap med små möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
När ska vi skattebetalare inse att vi skapar ett beroende av bidrag istället för att alla får bidra med sina egna erfarenheter och insikter och på så sätt öppna upp arbetsmarknaden för dessa där de får bidra med 100 procent av sina förmågor.
Före jul skrev jag en insändare I ST om att det är dags att införa medborgarlön där alla får bidra med sina egna erfarenheter och insikter och få ett mänskligt värde. Glädjande nog har regeringen kommit fram med ett förslag där alla personer som idag uppbär ekonomiskt bistånd från respektive kommun ska ges möjligheter till arbete. Här ligger en chans för många att få bidra och samtidigt utveckla sidor som idag inte tas tillvara. Här finns ett kunskapskapital som inte utnyttjas. Dessutom ökar livskvaliteten för dessa människor som tidigare aldrig fått en chans att få ett arbete.
Dessutom behöver vi utveckla det ekonomiska system som råder idag om vi ska klara av att möta de utmaningar som finns bland annat med miljö och klimat. Vi måste anpassa våra konsumtionskvoter efter vad jorden orkar med att försörja oss med. Det finns en stiftelse som kallas "the overshoot day" där dom granskar varje enskilt lands konsumtionskvoter. Konsumtionskvoten ska räcka från 1 januari till den 31 december. Resultatet för 2022 visade att vi i Sverige hade utnyttjat vår konsumtionskvot redan 2 april 2022. Det fanns nästan inga länder som klarade av att få sin kvot att räcka hela året. Vi kan inte fortsätta med detta beteende. Jag ser helst att vi förenar vårt samhälle där alla får bidra med sina förmågor och där samhället står för lönen och där arbetsgivaren fått koncentrera sig på produktion, utveckling och marknadsföring som gagnar vårt samhälles utveckling vad gäller möjligheter att ta hänsyn till jordens befolkning möjligheter att få ett meningsfullt liv utan smärta och ångest inför framtiden. Lyckas vi inte klara detta står vi inför stora problem som vi redan gör och måste klara av att lösa. Vad har vi för några val?
Lennart Berg