I vår fyller Säffle orienteringsklubb 80 år. Samtidigt planeras det för sammanslagning med skidklubben. Därmed är det hög tid att dokumentera verksamheten. Det menar Elisabet och Bernt Bengtsson som tillsammans med sonen Lars har börjat leta i arkiven.
Bernt och Elisabet Bengtsson kom med i orienteringsklubben redan på 1960-talet. Lars Bengtsson ser dessutom ut att bli klubbens siste ordförande. De har letat fram tidningsklipp, klubbtidningar och kartor. Och här finns det mycket material. Många av ST:s läsare minns nog Ragnar Perssons orienteringskrönikor. Dessa bidrog givetvis till att marknadsföra klubben, liksom de många tävlingarna – och det faktum att Säfflelöparna tidvis gjorde avtryck på riksplanet. Till de senare hör inte minst Bernt Bengtsson själv, även om han hade sina största framgångar inom OK Tyr. Bernt har börjat skriva ned historiken och kanske kan det hela resultera i en skrift.
– Det vore bra med ett fint avslut för klubben, menar Lars Bengtsson.
I klubbstugan har de samlat K-G Lindgren samt Sidsel och Hans Kringstad, en trio som har betytt mycket för orienteringen i Säffle. De bläddrar bland tidningsklippen och minns. Här kan man läsa om klubbens storhetstid på 70- och 80-talet. Detta började egentligen 1968. Bernt Bengtsson hade kommit över från OK Tyr. I samma veva kom Ragnar Persson och Knut Ericsson och snart även Göran Ericsson. Säffle OK märktes i både DM- och SM-sammanhang. Ett foto visar klubbens 10-milalag från 1975. Det var Åke Wilhelmsson, Göran Ericsson, Sten-Erik Jacobsson, Sixten Westlund, Knut Ericsson, Sven-Åke Persson, Ragnar Persson, Eje Andersson, Anders Eriksson och Tomas Johansson som sprang in på en sensationell 12:e plats.
Totalt 45 kartor
Ungefär samtidigt dök Annichen Kringstad upp i resultatlistorna – och snart hade Säffle ett damjuniorlag som dominerade i Värmland och även märktes i SM-sammanhang. Här fanns namn som Åsa Dillner och Lotta Ransjö. Lotta blev en del i klubbens elitsatsning. Det var 1984 som man värvade Marianne Larsson och Maria Berglund. Senare kom även Anneli Magnusson (Ahnström) och Annika Lovang. Bland damframgångarna märks 1985 års tredjeplats i Jukolakaveln, världens största orienteringsstafett. Kjell Hermansson hade en viktig roll i sammanhanget. Det gällde även vid Annichen Grand Prix. Här handlade det om sprinttävling i centrala Säffle och klubbens hyllning till Annichen Kringstad. – Det här var nog starten på dagens sprintorientering, menar Elisabet Bengtsson. Det krävdes väldigt många funktionärer, hela klubben ställde upp för att hedra Annichen och man fick med den svenska eliten. Till och med TV-sporten var på plats minns Elisabet och letar fram en videokassett.
– Vi får inte glömma kartorna, säger K-G Lindgren. Tillsammans med Håkan Lund ritade han klubbens första orienteringskarta. Det var Borgvikskartan 1963. Fram till 2022 har klubben tagit fram totalt 45 kartor, och däribland Sidsel Kringstads kartor över kommunens alla skolgårdar.
Krubblunken och Misslunken
Om man ska summera de 80 åren så är det många fler som borde nämnas. Per Ivermark och Lars Wennersten hade framgångar både i och utanför Säffle, och man får inte glömma Knut Ericssons guld vid veteran-VM 1986. Men vid sidan av alla tävlingsresultat så är det ju den sociala biten som har varit viktigast för många av klubbens medlemmar. Elisabet Bengtsson nämner Krubblunken, herrarnas årliga långlopp. Hon har letat fram kartan från 1972. Tävlingen gick i Kärrholmen. Elisabet lade banan, tillsammans med Edit Ericsson. Det var alltså damerna som lade Krubblunken, medan herrarna lade banan i Misslunken, damernas variant. Krubblunken var en utmaning, tuffa långlopp, men också ett socialt arrangemang och med ett handicapsystem som gav alla chansen att vinna. Initiativtagare var Öyvind Langaard. 1974 avgjordes de två milen i högsommarvärme och med just Öyvind som segrare. I resultatlistan märks även Hans Kringstad, Åke Wilhelmsson och Sixten Westlund, för att nämna några. Veckan innan avgjordes Misslunken i regn och där vann en 14-årig Annichen Kringstad, sju år före hon tog sitt första VM-guld.
De första Krubblunkarna gick i Kärrholmen, och där har vi också en viktig bit. Klubbstugan i Kärrholmen var en riktig samlingspunkt. Där samlades medlemmarna på söndagarna, tränade, badade bastu och grillade korv. En gemenskap som man försökte ta med sig till den nya klubbstugan inne i Säffle.
– Tänk vad mycket trevligt vi har haft genom åren, konstaterar Elisabet och Sidsel, och nämner de många juniorlägren och inte minst alla fester. Under många år var Trätäljalunken det stora arrangemanget. Tävlingarna samlade ofta över tusen deltagare – något som fordrade ett stort medlemsengagemang. Det gällde även vid Femdagars (1976, 1996 och 2017), och nu senast vid Swedish League i Tallmossen.
”E-sport och orientering”
Säffle-Tidningens korptävlingar var också höjdpunkter. De hade startat redan 1943. På 1970-talet var det ofta Billeruds Forskning som dominerade i resultatlistan – och även där hade Öyvind Langaard ett finger med i spelet. – Öyvind värvade ju halva Forskningen, menar Elisabet Bengtsson, och räknar upp namn ur minnet. Här har vi också det som kanske är den främsta orsaken till att Säffle OK har tappat fart. Flytten av Billeruds skogskontor och huvudkontor, och senare även forskningen, har dränerat medlemskadern. Idag har Säffle OK ett 70-tal medlemmar, varav kanske ett 30-tal aktiva. Vid 50-årsjubileet var det 300 …
Men klubben har ändå inte gett upp. Skinkloppet är en tradition som man värnar om. Dessutom har man försökt utveckla trimorienteringen (Hitta ut) och här är det varje sommar hundratals säfflebor som är ute och jagar kontroller. Årets kontroller är redan uppsatta! Dessutom har Hans Wilhelmsson lagt ned ett stort jobb ute i skolklasserna. Men det är svårt att locka yngre till orienteringen. Här har Lars Bengtsson funderingar:
– Kan man kanske koppla ihop e-sport och orientering. Det är i alla fall värt ett försök …
Orienteringen lever förhoppningsvis vidare i Säffle, men klart är att det är dags att sätta punkt för Säffle OK. Förhoppningsvis gör man verklighet av planerna på en historik. Det finns källor att ösa ur, givetvis många minnesgoda medlemmar, drivor av tidningsklipp men även klubbens egen tidning – Gengångaren som drogs igång av K-G Lindgren – och inte minst Lennart Stolpes jubileumsskrift från 50-årsjubileet 1993. Där intervjuades Sigurd Klang, Ture Björkman och Knut Ericsson – pionjärer som det finns anledning att återkomma till.
Claes Åkerblom