Nu befinner vi oss snart i den bästa tiden på året; det tycker Eiwor Eriksson Friedel och garanterat många med henne. De spirande gröna veckorna i maj och juni ger Eiwor en energi och livsglädje som hon hoppas att besökarna också ska smittas av på Galleri 2.
– Det är min lycka, att måla. Då mår jag som bäst!
Att måla har alltid haft en nästan magisk effekt på Eiwor.
– Jag är övertygad om att jag hade ADHD som barn, fast det aldrig diagnostiserades. Jag var väldigt aktiv och ständigt på språng. Men fick jag papper och en penna satt jag stilla och koncentrerad länge, länge.
Uppvuxen i Avelsäter var naturen alltid nära, och en ständig källa till inspiration och nyfikenhet.
– Jag plockade upp smådjur och la i glasburkar och målade av dem, innan jag släppte ut dem igen.
Löss på Liljevalchs
1977 flyttade Eiwor från Säffle till Stockholm. De senaste 16 åren har hon bott i Hallstahammar, och blivit del av konstföreningen Stenhuset. Genom Stenhuset medverkade hon i Hemslöjdens 100-årsjubileum på Liljevalchs 2012. Hennes bidrag blev starten för vad som skulle bli något utav hennes nisch.
– Jag blev tillfrågad att göra ett löv, och jag visste precis vad jag skulle göra; ett rosenlöv fullt med små skalbaggar och löss, inspirerad av ett som jag sett i verkligheten.
Kreativ återvinning
Med ståltråd skapade hon kryp som stod ovanpå lövet, och det är en teknik som hon haft med sig sedan dess.
– Det blir så effektfullt med skuggspelet som blir. Metall får också fina skimmereffekter i olika ljus.
Med diverse olika sorters tråd, nät och ull skapas liv och rörelse ihop med måleriet.
– Det är på sätt och vis ganska likt klassisk luffarslöjd, men jag vill inte vara klassisk. Det är det redan så många som är.
Det är också ett kul sätt att skapa något vackert av det som redan finns tillhands. Andras skräp kan bli Eiwors skatter.
– Hittar jag en bra tråd på marken plockar jag upp den och använder till konsten.
Du verkar ha mycket barnasinne kvar?
– Ja, jag vill inte bli vuxen! Jag har varit så väldigt vuxen i mitt jobb som undersköterska, tagit hand om andra människor och upplevt mycket jobbigt. Konsten har varit en terapi. Nu vill jag leka, när jag är pensionär!
Vår bästa tid är nu
Eiwor jobbar huvudsakligen med akryl, men hon vill aldrig begränsa sig. Tusch, vatten och salt är bara några av de redskap som hon använder. Ibland blir det tavlor, ibland blir det skulpturer. Ibland har hon en tydlig bild av vad det ska bli, och ibland låter hon materialet ”sköta sig själv” och bli vad det blir. Men naturens skönhet och små under är en röd tråd genom det mesta.
– Jag är väldigt intresserad av rymden också, jag tycker att den är otroligt fascinerande. Jag älskar Star Wars och kan se de filmerna hur många gånger som helst.
Nu går vi snart in i den mest inspirerande tiden för Eiwor.
– Jag älskar våren! Älskar grönt! När naturen spirar i ljusgrönt i maj, det är det bästa som finns. Jag är själv född i maj, om man nu tror att det kan ha inverkan.
Vad hoppas du på att besökarna ska känna när de kommer hit?
– Jag hoppas att de ska känna lika mycket glädje som jag gjorde när jag målade!
Utställningen har vernissage på Galleri 2 på lördag och pågår till och med den 7 maj.