Magnus Döleruds Trio bjöd på en trevlig och välbesökt konsert på Seffle Jazz Club den 27 april. Den som ordnade konserten är klubbens styrelseledamot Martin Rhodén, en gång klasskamrat på musikgymnasiet i Karlstad med Magnus Dölerud och Johan Grund. De två lyckades för några år sedan få till sig eminente kontrabasisten Hans Backeroth och därmed uppstod den högklassiga grupp som bjöd åhörarna på en fin musikalisk upplevelse.
Trion spelade ganska lågmält i en stil som har sin grund hos bebopjazzens efterföljare. Swing är en viktig del i denna musik och det märktes och kändes väl i denna konsert. Konserten inleddes med Magnus Döleruds egen ”Prelude” som är ett mediterande stycke musik. Magnus har en kraftfull och lite rå ton i sin tenorsax. Han berättade att han älskar att spela i storband och i hans spel kan man spåra detta. Under konserten stod han för många fina improvisationer, exempelvis i balladen ”Body and Soul”. Trots sitt värmländska ursprung tycker jag att hans solon har starkare anknytning till amerikansk storstadsjazz än till nordisk lyrisk stil.
Med Johan Grund kom klubbens akustiska piano (välstämt av Jan Straubel) till sin rätt. Johan spelar lyssnande och påpassligt och är mer lyrisk i sitt spel än Magnus. Hans Backenroth och hans kontrabas fick stort utrymme och som vanligt förvaltade han det på ett mästerligt sätt, både i kompspelet och i sina solon. Hans använde stråken mer än vanligt och hans instrument fick då en mer rustik och liksom retsam karaktär. Detta visade han särskilt i det överdådiga och roliga solot i låten ”Whims of Chambers”.
Trion hyllade sångerskan Monica Z med att spela två melodier som hon gjorde älskade inspelningar av, Olle Adolphsons ”Trubbel” samt Harold Arlens ”Come rain or come shine”, som hon spelade in med Bill Evans. ”Trubbel” blev för många i publiken kvällens höjdpunkt, dels för att den framfördes på ett ypperligt sätt med strålande solon av Hans Backenroth och hans kamrater, dels för att melodin fanns som ett levande gensvar i åhörarnas sinnen. En annan topp var Jan Johanssons ”Blues for Lange”, en snabb och krävande komposition som Johan Grund byggde upp på ett fint sätt.
Konserten som helhet uppskattades stort av publiken. Den talade till både kropp och själ, som klubbens nya ordförande Eva Hellquist Lindström sa i sitt tack till musikerna.
Stig Andersson