Det är en låg måluppfyllelse på låg- och mellanstadiet i kommunen. Mer personal behövs för att öka resultaten. Det är politikerna överens om. Men pengarna saknas.
Grundskolan i Säffle kommun, från förskoleklass till årskurs 6 har låg måluppfyllelse. Med anledning av det har barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att ta fram ett förslag på utökning av tjänster.
I årskurs 3 och 6 ligger måluppfyllelsen i Säffle kommun vid många mätningar bland de 10-15 procent av kommunerna i landet som har lägst måluppfyllelse. Med anledning av detta har barn- och utbildningsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att undersöka på vilket sätt rektorerna upplever att man ska kunna få en positiv utveckling på resultaten. Ett omfattande underlag har arbetats fram och presenterades nyligen för nämnden.
Stora neddragningar
Andelen elever har minskat med 16 procent samtidigt som man har gjort neddragningar bland personalen på 40 procent sedan 2018. Den personalgrupp som har drabbats mest är elevassistenter/handledare som har minskat med 63 procent under den tiden.
”Dessa neddragningar påverkar lärares vardag och skapar en känsla av otillräcklighet, när de måste ta över dessa yrkesgruppers arbete. För att vända resultat och stödja lärare så skulle en utökning av sex speciallärare och sex socialpedagoger göra skillnad”, står det i utredningen. Det skulle medföra en avvikelse från budget med 6,4 miljoner kronor.
Fler tjänster behövs
Förvaltningens förslag till beslut efter utredningen var att utöka tjänster inom förskoleklass till årskurs 6 på Höglundaskolan, Tingvallaskolan och ytterskolorna.
Socialdemokraternas Johan Olsson yrkade bifall till förvaltningens förslag om utökning men efter omröstning beslutades det att utökningen ska genomföras först när det finns utrymme i budgeten.
Pengarna räcker inte
Thomas Jarlhamre (M) och Putte Grötting (C), ordförande respektive vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, berättar att man har en hög pedagogtäthet men att man har minskat ner på andra elevnära resurser.
Thomas Jarlhamre tycker att förvaltningens förslag är rätt och att man ska anställa fler, men inte så länge ekonomin ser ut som den gör.
– Med tanke på vår ekonomiska situation har vi inte möjlighet att genomföra det här nu, säger han.
Fem lärartjänster kan tas bort från Höglundaskolan – stor oro bland personalenSänka andra kostnader
Istället uppger han tillsammans med Putte Grötting att arbetet med att hitta andra sätt att sänka kostnaderna för att få utrymme i budgeten måste börja så snart som möjligt.
Förvaltningen har i sin utredning kommit fram till att de stora neddragningar som har gjorts under de senaste åren har fått konsekvenser i skolorna. Den största nedskärningen har drabbat elevassistenter och handledare som har minskat med 60 procent. Detta har lett till att lärarna får hantera andra uppgifter än sin undervisning och att tid för planering och efterarbete minskar.
Skolpolitiker om situationen i skolan: ”Vi förstår att folk verkligen sliter”Vända trenden
En slutsats som har dragits när det gäller ytterskolorna är att elevernas resultat långsiktigt skulle utvecklas positivt om man anställde speciallärare. I vissa grupper undervisas tre årskullar samtidigt, vilket kan göra det svårare att fånga upp elever som har behov.
När det gäller Tingvallaskolan och Höglundaskolan har man dragit slutsatsen att man behöver arbeta med den sociala miljön och den fria tiden. Här skulle det tillföra mycket att arbeta med specialpedagoger som kan hjälpa till att avlasta lärarna i konflikthantering och kontakt med vårdnadshavare. Det skulle också göra skillnad att kunna ha någon form av särskild undervisningsgrupp för att möta elever med problematisk skolfrånvaro.
Tolv tjänster
För att genomföra detta krävs sammanlagt sex speciallärare och sex socialpedagoger. En kostnad på 6,4 miljoner kronor i en ekonomisk svår tid.
Förvaltningen uppger att den totala skolpeng som förvaltningen får för att bedriva skola är normal eller till och med hög jämfört med andra kommuner. Det som gör att det är svårt att få pengarna att räcka till är de organisatoriska förutsättningarna med många små ytterskolor med få elever. Förvaltningen skriver i sitt yttrande: ”Att behålla så många enheter kan inte bekostas av elevpengen utan bör ses som en landsbygdssatsning och ett extra tillskott borde ges till just de små enheterna, som har svårt att hålla sin budget trots större tilldelning av elevpeng än de andra skolorna”.