Det är något visst med en ansad häck! Ja, en sådan som omger ens trädgård alltså.
Tänk en formklippt buxbom som likt en grön boll ligger i gräset, eller en tätväxt tuja som bidrar till insynsskydd för den lyckliga familjen på andra sidan häcken, ja det är så att man blir salig. Tyvärr är det inte alla som delar min förkärlek för det gröna och vackra, men smaken är väl som en annan häck: delad.
Särskilt efter Näsvägen har det de sista åren blivit plats för det ovårdade, där både grenar och brännässlor tittat ut i gångvägen så man har inget annat val än att byta sida för att inte bli bränd eller stucken på grenar och taggar. Skulle inte kommunens representanter från förslagsvis Teknik och fritid kunna besikta gatorna i kommunen och besöka de ovårdade häckarnas fastigheter och upplysa ägarna om deras skyldigheter för att klippa häckar? Särskilt i korsningar är det viktigt; i vissa korsningar måste man sticka ut nosen på bilen en bra bit i kommande körfält, och de som kommer körande på Näsvägen håller inte alltid laglig hastighet. Att en olycka inte har hänt är ett under.
Jag har min häck någon annanstans men är väl medveten om reglerna som säger att häcken ska vara 80 cm hög på ett avstånd om 10x10 meter om man bor i en korsning. Och att man även ska ta vara på sitt trädgårdsavfall som ligger på gatan efter ansning borde väl vara självklart men det är det inte för alla heller har jag sett. Kratta har de flesta butiker ute i Guttane och kärra kan man hyra på närmaste bensinmack.
Nä nu har jag gnällt färdigt, jag tar en promenad istället. Fågelsången går inte av för hackor den heller.
Flanören