Länsstyrelsen om rymmande kor: ”ge ägarna tid”

Under den senaste veckan har flera personer hört av sig till Säffle-Tidningen och meddelat att de vid olika tillfällen har sett lösspringande kor på olika platser i bygden. Länsstyrelsen kan bekräfta att en grupp djur har rymt från en gård i Säffle, men dementerar att det nödvändigtvis beror på vanskötsel eller bristande ansvar.

– Det här kan hända både den bäste och en slarver, säger djurskyddshandläggaren Anna.

Det är drygt en vecka sedan som ägarna fick påbörja jakten efter sina rymmande djur. En grupp om 30 djur blev väldigt skrämda av något, rev sönder stängslet och sprang ut. Väl på flykt fick de med sig ytterligare några kor på ett annat bete. Samma dag lyckades ägarna få in djuren igen - alla utom 14 unga kvigor, som fortfarande är på rymmen i olika konstellationer.

Enligt Anna, djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Värmland, har Länsstyrelsen kännedom om att nötkreatur rymt från den aktuella gården. Informationen har kommit både via allmänhet som ringt och från djurägarna själva.

– Ägarna har berättat för oss om rymningarna och att kvigorna är ute. De håller oss uppdaterade och vi vet att de gör allt vad de kan för att fånga in dem igen.

Enligt vad Länsstyrelsen och polisen känner till har de lösa djuren inte orsakat några problem och skador, även om personer som kontaktat Säffle-Tidningen är oroliga över att de ska skrämma andra djur eller utgöra en trafikfara.

Svåråtkomliga

Anna bekräftar att det kan vara mycket svårt och ta mycket lång tid att få tillbaka rymmande boskap. Det är en väldigt tråkig men inte ovanlig situation som ägarna befinner sig i.

– Kor är flyktdjur. Deras instinkt är att fly om de blir skrämda. Om detta händer kan de springa genom staket - även om staketen är bra. När de väl är på rymmen kan det vara svårt, och ta lång tid, att fånga in dem. Det kan även hända att djur som varit på rymmen lätt rymmer igen, då de kan vara lättskrämda eller har fått smak på friheten. De kan då ha tappat respekten för staket och stängsel.

Hur ska man då göra?

– Det bästa är att försöka locka in dem med något som är välbekant för dem - det som skrämmer minst. I det här fallet har ägarna försökt locka till sig djuren med hjälp av deras äldre kor, som kvigorna känner igen. Man kan även använda till exempel vallhundar eller motorfordon, men är de inte vana vid detta kan effekten mycket väl bli tvärtom, att de blir rädda och skenar iväg ytterligare.

”Kan hända den bäste”

Anna har full förståelse för att omgivningen reagerar på lösa djur - det är i sig bra.

– Hade jag haft grannens kor i min trädgård hade jag inte blivit glad, och hände det 14 gånger skulle jag definitivt bli lite trött.

Det finns dock ingen anledning att tro att ägarna till dessa kor har misskött dem.

– Jag vet ju inte vilken sorts staket just de har haft, så det kan jag inte uttala mig om. Men jag kan intyga att det finns djur som tar sig igenom det mesta. Kor som inte bryr sig om elstötarna om de är tillräckligt skrämda. Hästar som hoppar över stängsel. Det här kan hända både den bäste och en slarver.

Anna är skeptisk till de drev som ofta blir på sociala medier i sådana här situationer. Det händer att det uppstår rykten och att folk som inte är insatta drar egna slutsatser om vad som hänt.

– Det är jättebra att folk uppmärksammar att djuren är lösa. Men när man väl gjort det är det viktigt att man ger djurägarna tid att i lugn och ro fånga in sina djur på det sätt som de, som känner sina djur, anser lämpligt. Detta kan ta tid, ibland veckor.

Finns det några regler kring hur länge boskap får vara på rymmen, innan man tar beslut om avlivning?

– Nej, det finns inga specifika regler för det så länge som djurägaren gör aktiva försök att fånga in sina djur. Däremot blir djur, så som nötkreatur, förvildade efter ett tag och kan då bli mycket svåra att fånga in - då kan avlivning behöva bli aktuellt.

Larma vid behov