Grållen fick stå kvar på gården i år, men i övrigt var allt sig likt när de fem musikerna i Grållegänget igår kickade igång sin 11:e turné med start i Långseruds bygdegård. Med mycket skratt, spelglädje och gamla godingar var den månghövdade publiken underhållen från första till sista stund.
Göran Samuelsson från Västra Ämtervik, Sunne, må ha blivit rikskänd för sin sommarturné på packmopeder, men det finns faktiskt en annan värmländsk musikakt som har ett ännu långsammare turnéfordon. Musikanterna Anders Falk, Per Nilsson, Henrik Olsson, Svante Olsson och Pelle Jonsson har sedan sommaren 2010 gett sig ut på en visturné i Säffle och Åmål med en grålletraktor som turnébuss.
Hjärtlighet och värme
På grund av pandemin är det nu flera år sedan som Grållegänget senast genomförde sin uppskattade turné, och årets upplaga är därför den 11:e på 13 år. Nu när stoppen är färre och man inte genomför flera samma dag, har man dock valt att låta traktorn stå kvar och använda den betydligt snabbare bilen. I övrigt är dock allt sig likt: samma omisskännliga humor, värme och stundtals lite råa men hjärtliga jargong musikanterna emellan.
50 år av influenser
Gänget spelar under parollen ”visor och hästjazz”. Visor förstår nog alla vad det innebär. Hästjazz klingar förmodligen mindre bekant, men det är en skämtsam synonym för country. Både visa och country - eller hästjazz - är genrer som man lätt kan få sommarvibbar av, och för musikanterna är det genrer som ligger nära hjärtat då flera av dem också utgör kärnan i Visklubb -67. Med över 50 år av arrangemang i Säffle finns en rik låtskatt att inspireras av och plocka fram sina favoriter ifrån.
Vänner på vägarna
Programmet öppnade med Willie Nelsons odödliga hit On the road again, och vad kunde passa bättre i sammanhanget än just en countrylåt om livet på turné och att få skapa musik ihop med sina vänner.
– Men det är ju inte bara ”highways” vi åkt på. Många småvägar har det blivit, konstaterade Per Nilsson.
Sen kom en efterlysning om det möjligtvis fanns en Lars-Åke Nilsson i lokalen. Det vore ju inte alls otänkbart i en ganska så årsrik publik, men han fanns bara i visan Lars-Åke Nilssons efventyr av Stefan Demert, som blev nästa låt på repertoaren. Fast vem vet, fanns det någon levande Lars-Åke Nilsson på plats höll denne kanske tyst om det, för det var ju inte i så smickrande dager som det namnet framställdes. Ytterligare namn skulle snart besjungas i ännu en visa av Stefan Demert - Emancipationsvisa. Emma Karolina Magdalena Makadam, och det var ju påpassligt eftersom åtminstone två av dem har namnsdag just denna vecka, fruntimmersveckan.
Genrernas giganter
Utöver redan nämnda Stefan Demert och Willie Nelson framfördes låtar av bland andra Cornelis Vreeswijk, Allan Edwall, Waylon Jennings, Woodie Guthrie och Johnny Cash. Det mest finstämda blandades friskt med mer burleska inslag, och ett på- och avklädande av cowboyhattar markerade hoppen mellan föreställningens genrer. Artisterna imponerade med skön stämsång, flinkhet med instrumenten och härlig improvisationsförmåga. Publiken var hela tiden med på noterna och skrattade, applåderade och sjöng med. Framför allt i Ronny Erikssons Pessimistkonsulten utbröt allsång.
– Det behövs inga pessimistkonsulter nuförtiden, men när låten skrevs gjorde det kanske det, påpekade Per Nilsson.
En annan riktig allsångsklassiker - Lalla Hanssons Anna och mej - framfördes både på svenska och på originalspråk, under titeln Me and Bobby McGee, innan det var dags att tacka för ikväll.
– Normalt sett skulle bandet gå av scenen så publiken fick klappa i en kvart för att få extranummer, men den risken att resa oss vågar vi inte ta, skojade Anders Falk.
För den som missade premiärkvällen återstår två gigs med Grålleturnén denna sommar; på fredag i Kulturladan i Ölserud, och på söndag i Gamla kyrkan i Åmål.