”Musiken är min första kärlek och kommer alltid att vara det”

Har man någonsin befunnit sig på något musikevenemang eller en folkfest i Säffle under de senaste tio åren, är det nästan omöjligt att man skulle ha missat Timmie Spångberg. Blott 22 år gammal har han redan frilansat som musiker i halva sitt liv. Som millenniumbarn och hängivet fan av gammal rock ’n roll sticker han ut, men som han säger:

– Var dig själv och gör din grej, så hittar din publik till dig.

Allt började med en enkel liten stratocaster-gitarr, som Timmie fick i födelsedagspresent av morfar när han fyllde sju. Barn byter ofta intressen, men Timmie ville alltid sitta med gitarren och har så gjort ända sedan dess - även om just denna gitarr snart var både urvuxen och helt nött.

Mycket stöttning

Musikintresset fanns i hemmet, med en mamma som alltid sjungit mycket och en styvpappa som är en duktig basist.

– Jag har alltid fått mycket uppmuntran till att spela och våga ta för mig. Det är jag enormt tacksam för. De förutsättningarna får inte alla och det spelar nog väldigt stor roll. Det är nog många som aldrig kommer in i det eller slutar för att de inte har det.

Mytomspunna idoler

Hemma spelades mycket 50- och 60-talsmusik, framför allt rock ’n roll men också en del motown och rockigare country. Musik som direkt letade sig in i Timmies själ.

– Min första idol var Elvis, sen blev det Buddy Holly. Han är en stor influens för mig, både i musiken och i spelsätt. Jag är faktiskt äldre nu än vad han blev, det är en konstig tanke. Jag grunnar väldigt ofta på vad han hade gjort om han hade fått leva. Jag gissar att han hade dragit åt countryn med tiden.

Han tycker också mycket om klassisk musik.

– Jag lyssnar gärna på Beethoven. Tänk att han var döv när han skrev några av sina största verk. Där kan man snacka geni!

En ung låtskrivare

Redan i 10-årsåldern bildade han sitt första band, Timmie and The Troublemakers, som spelade låtar av bland andra The Who. Vid 13 började han skriva egna låtar. Han fick i födelsedagspresent att han skulle få spela in en låt i en professionell studio. Resultatet blev hans första singel, Forever Mary-Lou. Den skickades in till det dåvarande radioprogrammet Värmlandstoppen - och seglade direkt in på förstaplatsen.

– Vi satt i skolan och lyssnade på programmet, hela klassen. När vi fattade att jag låg på förstaplatsen började vi alla tjoa och hoppa. Det är ett fint minne.

Sedan dess har Timmie ägnat så mycket tid som bara möjligt åt musiken. Ända sedan tidiga tonåren har han spelat regelbundet, både hemma i Säffle och annorstädes.

– Att spela är ju det roligaste som finns, och vill folk lyssna är jag ju överlycklig. Jag har aldrig ens varit direkt nervös, inte mer än att man är normalt förväntansfull.

Det enda riktigt jobbiga var målbrottet, och att vänja sig vid att ha en ny röst.

– Då fick jag bida min tid, haha.

Tidlös musik

Ytterligare två av hans egna låtar har legat etta på Värmlandstoppen, och år 2016 släppte han EP:n På rymmen från mig själv. Och fler egna låtar kommer det att bli.

– Jag har nog en 20, 30 melodier som jag tycker är bra, men som inte blivit färdiga låtar än. När jag skriver egen musik vill jag göra det på svenska.

Annars älskar han att spela de gamla låtarna som han växt upp med.

– Jag är fast i mitt 50-och 60-tal. Jag tror att det var en härlig tid, inte bara musikaliskt. Kriget var slut och folk hade hopp om framtiden igen. Jag tycker att det märks i hur mycket musik som kom då, och av olika sorter.

Musik som han tror kommer att leva för evigt.

– Om 50 år har vi fortfarande Elvis i huvudet, men mycket av det som görs i dag kommer att vara bortglömt. Fast inte allt, såklart. Ed Sheeran tror jag är en av dem som kommer att leva vidare.

Mycket handlar om hantverket. Teknik åldras snabbt, men hantverk är tidlöst.

– Jag förringar absolut inte det hårda arbete som jag förstår finns bakom även den moderna, elektroniska musiken. Men för mig går lite av själen i det förlorad utan den mänskliga faktorn. Och utan att låta alltför mycket som en gammal stofil, har jag inte lyckats komma överens med listmusiken och rap. Men jag har alltid varit sen med trender, så jag räknar med att vara 65 när jag börjar gilla rap.

Youtubade Piaf

En gammal själ har Timmie på många sätt alltid varit, och det återspeglar sig i några intressen.

– Min första youtubesökning var Edith Piaf. Då var jag åtta år. Och jag gillar gamla filmer också. Sånt som gjordes från slutet av 1800-talet och fram till 1965, ungefär. Gamla 30-talsskräckisar som Frankenstein älskar jag, och även James Deans filmer.

Några negativa kommentarer om hans ”gubbiga” musiksmak har han aldrig fått - tvärtom. Många tycker att det är härligt och uppfriskande med en ung man som vill bevara låtarna i modern tid.

– På gymnasiet började jag spela på äldreboenden som ett sommarjobb, och under pandemin spelade jag utomhus för dem. Vi gillar ju samma musik, haha.

Att köra sitt race tycker Timmie är både självklart och viktigt.

– Var dig själv och gör din grej, så hittar din publik till dig. Det finns alltid någon som vill ta del av just det du gör.

På egna ben

Musiken är en bra skola för självständighet. Timmie har sedan tidiga tonåren själv fått öva in repertoar, boka spelningar, kånka instrument och bygga upp ett kontaktnät för att få spela.

– Man lär sig mycket om disciplin och att själv fixa det man vill ha. Bara en sån sak som att det kan ta flera år att bemästra vissa ackord. Elvis lärde sig å andra sidan bara fyra, och det gick rätt bra för honom ändå.

Full rulle

Den här sommaren har Timmie spelningar varje fredag och lördag från maj och ända in i september. Oftast med bandet Timmie Four, men även solo. Det är allt från pubgigs till gatufester och privata kalas som bröllop. Det är hektiskt, men det trivs han med.

– Jag blir så rastlös annars. Efter två lediga dagar går jag runt och gör spår i golvet, som i en tecknad serie. Jag känner inte att det är stressigt eller jobbigt, utan bara kul. Sen är det ju inte lika kul de gånger man får rigga ner utrustningen i spöregn, men att få spela väger upp det, alla gånger.

Komponerar även på tallrik

Den långsiktiga drömmen är att kunna försörja sig helt på musiken. Men det är svårt och sårbart, vilket inte minst pandemin visade på. Timmie har därför utbildat sig till ett yrke inom en annan passion.

– Jag älskar att laga mat och i restaurangbranschen finns det alltid jobb, så det kändes väldigt nära tillhands för mig att bli kock. Just nu har jag ett vikariat som kock på en förskola. Det passar mig perfekt eftersom jag då har helger och kvällar lediga för spelningar. Jag slutar vid två och då hinner jag duscha innan det bara är att packa grejerna och åka mot spelningen.

Du framstår som en väldigt optimistisk person?

– Ja, det får jag väl säga att jag är. Det är vi nog alla i familjen. Livet blir så mycket lättare om man är positiv och det ger fler möjligheter. Att älta det som varit är ingen idé och livet är för kort för att ha tråkigt.

Har du något drömgig?

– Nej, egentligen inte. Jag tycker att alla spelningar är lika roliga bara man får respons. Men det skulle ju vara roligt att spela i Mariebergsskogen. Eller Liseberg. Sen hade jag ju inte sagt nej till Ullevi...

En sak kan han i alla fall lova redan nu, och det är att han i princip kommer att dö med gitarren i handen.

– Jag kommer aldrig att tröttna på att spela. Det är som att gå eller andas. Musiken är min första kärlek och kommer alltid att vara det.