Just nu ljuder ett honungslarm genom Sverige. Mängder av biodlare rapporterar om stora överskott av honung när kunderna sviker. Lars Pettersson, LP’s biodling, har själv ett års honungsproduktion i lager.
– Jag är inte orolig för min egen del, men jag är orolig för biodlingen i Sverige.
Sverige svämmar över av honung. Det kan man tro när man läser rapporter från oroliga biodlare över hela landet, som inte får sin honung såld. Lars Pettersson i Kila är med sina 900 bisamhällen en av Värmlands största honungsproducenter. Även han sitter just nu med ett stort honungsöverskott.
– Jag har ungefär en hel årsproduktion i lager. Vi har ju många andra ben att stå på än biodlingen och kan vänta på att det förhoppningsvis vänder inom ett par år. Så jag är inte orolig för min egen del, men jag är orolig för biodlingen i Sverige.
Hotet från utlandet
Lars har hållit på med biodling i 37 år och varit med om bättre och sämre tider, men förr handlade det mer om att själva mängden honung från samhällena kunde variera från år till år. Nu finns många anledningar till att försäljningen är låg och efterfrågan liten. Framför allt handlar det om att importhonungen är mycket billigare, men mer än hälften av den är inte ens riktig honung.
– Det är en industriellt framtagen produkt som ska likna honung men består av olika sockerlösningar och pollen. Den mesta är kinesisk - man kan till och med köpa ”svensk honung” från Kina.
Den importerade ”honungen” kostar 15-20 kronor litern i bulk, medan den svenska ligger på 45. Ändå är det svenska priset lägre än på många år, och alldeles för lågt för att man direkt ska kunna tjäna något på det.
– Vid 45 kronor kilot är det på smärtgränsen för att det ska vara lönsamt att hålla på.
Stryks från shoppinglistan
Lågkonjunkturen är förstås också en förklaring.
– För vissa är honung en stapelvara men för många är det lite lyx och guldkant på tillvaron, och enklare att plocka bort när matpriserna är höga.
En tredje anledning kan vara biodlingsboomen som skett under de senaste åren. På tre år har antalet hobbyutövare ökat från 5000 till 17 000.
– De som bara har ett eller några få bisamhällen har egen självhushållning på honung och säljer kanske till vänner, kollegor och grannar. Det säger jag inte är fel, för jag tycker att det är roligt och bra att vi är fler som sysslar med detta. Men det har nog minskat försäljningen något för professionella odlare.
Har is i magen
Många överväger just nu att sälja sina biodlingar. Det kan få svåra ekonomiska följder om man är nybörjare och har lån på sin utrustning. Lars har däremot hållit på i 37 år - och har inga planer på att minska tillverkningen eller sluta helt.
– Som med allt annat inom jordbruk kommer det säkert att gå upp och ner. Men vi bör göra konsumenterna medvetna om fuskhonungen. Om alla köpte svensk honung skulle vi sälja all honung som produceras i Sverige, och även få importera in bra utländsk honung vid behov.
Det största värde som bin genererar är faktiskt inte honungen, utan pollineringen av landskapet. Av den anledningen tycker Lars Pettersson att det inte behövs färre, utan fler biodlare i Sverige - trots att det just nu går trögt att sälja honung.
– Utan bin skulle vi sakna många växter. Vi är beroende av dem för ett öppet landskap och en inhemsk livsmedelsproduktion.