Först var det torka som ställde till det för lantbrukarna - sedan kom regnet äntligen. Men tyvärr i alldeles för stora mängder. Summan av detta har lett till ett krisläge för den svenska halmen - det har blivit en bristvara. Lantbrukaren Christian Hidén, även ordförande Lantmännen i Värmland, berättar om orsaken och vad det innebär.
Det är på grund av vädret som det nu råder halmbrist i hela landet. Kombinationen av torka och regnkaos har inte varit bra för halmens mående. Redan innan regnet så hade torkan gjort att det redan var dåligt med halm.
– När det var så torrt så var säden ganska kort. Sädens strå eller stjälkar är halmen - är de kortare blir det ju automatiskt mindre halm. Man hade ett resonemang redan innan, att det kommer bli halmbrist när det så varmt, men nu är den dessutom skadad av den fuktiga väderleken.
Varför blev det värre av regnet?
– När säden är mogen, alltså gyllengul, och det blir så här fuktigt och varmt så blir det mögelsporer på halmen. Den blir svart och prickig - den kan också ryka och damma mycket. Det var ingen bra sommar med andra ord - det var många fel för oss lantbrukare.
Naturligt att det finns mycket
Normalt kan man köpa fin halm från delar som haft bättre väder, när vi har brist här i Värmland. Men torkan och regnet som kommit verkar gälla hela landet - alla kommer ha svårt att få tag på fin halm. Det är dessutom dyrt att transportera.
– Det finns otroligt många aspekter på halmen och det är ju naturligt och vanligt att det finns mycket halm. Det är ju inga problem att ta in si och så mycket halm annars, men nu blir det också konkurrens om den.
En annan aspekt att ha i åtanke om man väljer att ta halm från andra delar av Sverige är vad man kan få med sig i halmen.
– Det kan sprida med ogräsfrön i halmen. Bland annat flyghavre som är ett problem här hos oss. Men renkavle är ett ännu större problem - det kan komma med från Skåne bland annat. Sprider man ut den halmen som gödsel - då kan vi få renkavle i Säfflebygden också, och det vill vi inte ha.
Renkavle är ett av de allvarligaste ogräsen och utvecklar lätt resistens mot ogräsmedel.
Svårast för de som har djur
Christian själv har inga djur, så han plöjer ner halmen och låter den multna ner i sin matjord - istället för gödsel från djur. Detta gör att han inte påverkas lika illa av halmbristen som de som har djurhållning.
– Det är just grisarna som är särskilt känsliga mot ful halm. Så det är för de som har grisuppfödning som prima halm är extra viktigt - och det är det brist på nu.
Bristen kommer att göra att det blir svårt för många under vintern. Christian berättar att den finaste halmen behövs för grisarna, sedan hästar. Kor och får klarar sig lite bättre med något sämre halm.
– Halmen är väldigt avgörande för att djuren ska må bra under vinterhalvåret.
Skadliga mögelsporer
Mykotoxin Deoxynivalenol och Zearalenon, förkortat DON och ZEN, är två stycken angreppssvampar som sätter sig på halmen i och med fukten. Dessa är dåliga för djuren att få i sig, men också skadlig för människor.
– Det är också en arbetsmiljöfråga - hanterar man mögelsporerna så kan det vara skadligt. Det är alltså inte så bra för djurskötaren att jobba med heller.
Kan man använda någonting annat än halm?
– Sågspån kan man strö hos djur med. Men det är huggsexa på det eftersom energiföretagen vill göra pellets av spånet. Dessutom har det blivit väldigt dyrt när vi lever i orostider. Torv kan man använda till djur, från torvmossar, men det är lite kontroversiellt. Det finns aktivister som försöker hindra torvbrytning - de tycker att det är fel att ta den.
Det finns också andra saker man kan göra med halmen för att förhindra mögelangreppen, men det är inte alltid så bra sett från andra aspekter.
– Man kan spola själva kärnan med svampmedel - fungicid, som är en kemikalie. Halmen håller oftast emot vädret som är nu om man gör det. Sedan kan man också tillväxtreglera spannmålet så den inte blir så hög - lägger den sig så blir kvaliteten också sämre. Men om djur äter den halmen kan de få problem med fertiliteten. Så det är enormt mycket aspekter i det här.
Använder mycket halm
Just varför vi i Sverige får problem med halmen för våra djur beror på att vi använder mycket halm i Sverige.
– Vi har en bara djuromsorg, vi tar väl hand om våra djur. I systemet vår djurhållning följer så står det skrivet att vi ska använda mycket halm. Det gör att vi är i behov av det till alla djurslag egentligen. Sedan är det ju fantastiskt att vi har en så bra djurvälfärd för våra livsmedelsdjur.
Var det länge sedan det var brist senast?
– 2018 var det brist på halm - det väldiga tork-året. Men då var den i alla fall gul och fin - den lilla halmen som fanns var bra kvalitet. Det var länge sedan det var så här dåligt.
Vad kan man göra för att gardera sig mot bristen framöver?
– Är man smart ska man ta in fin halm när det finns. Det hade ju nu varit väldigt lyckosamt om man tagit in till exempel halm förra året. Problemet är då att man måste ligga med väldigt stora lager - man måste då kunna förvara dem rätt. Men som sagt, ska man vara säker på att ha fin halm kan det vara klokt att lagar in när det finns de förutsättningarna.