Halmbristen - lantbrukarna överens om att det inte är ett bra år för halmen

Torka följt av stora mängder nederbörd är inge bra kombination för lantbrukarna. ST har pratat med fyra lantbrukare i Säffle om halmbristen. Hur ser de på den och hur påverkar den dem?

Mikael Johansson, på Hults gård på Värmlandsnäs har slaktsvin och drabbas på det sättet inte jättemycket av den kommande halmbristen - när det gäller hans egen djurhållning.

– Jag själv har inte jätteproblem på grund av bristen. Jag har slaktsvin och använder väldigt lite halm till dem, men jag brukar pressa mycket halm och sälja vidare till andra - det blir ett problem nu.

Mikael har precis börjat tröska när ST ringer upp.

– Det är ganska blött på gärdena - så även om man kan tröska så är det inte säkert att man får halmen torr. Den måste vara torr när man pressar ihop den. Så de kan bli ett stort problem om vädret det inte ändrar sig.

Mycket mindre halm

Han berättar att tröska, de kan man nästan alltid göra trots att det är blött, och spannmålen kan man torka i en spannmålstork. Problemet är halmen som måste bli torr, vilket är väldigt svårt när det regnar var och varannan dag.

– Normalt sett vill man pressa halmen i augusti - när det är torrt och fint och långa dagar. Visst kan det vara fint väder i september, men de blir kortare dagar och fuktigare nätter. Händer det inget med vädret snart så blir det problem.

Problemet att få ihop halm till grisarna är inte ett större problem för Mikael - hans problem blir istället att han inte kan sälja halm vidare.

– Nej, jag kommer inte kunna sälja vidare min halm - som jag brukar. Vid det här laget hade jag runt 1000 balar ifjol - i år har jag inte pressat något än. Jag kan inte garantera den halmen som de andra vill ha. Även om jag tröskar så är det ingen idé att jag lägger den halmen i det här vädret.

I fjol hade Mikael pressat 75 - 80 procent av halmen innan september. Det var jättemycket halm då. Då var det fint väder så det kunde tröskas ena dagen och pressas nästa dag.

– Nu kan jag tröska och halmen är rå - men jag kan inte pressa för att den är för rå. Då kanske jag får vänta fyra dagar innan det går. Och regnar det så blir den ju blöt igen och att vända i det är inte bra.

Vad tror du - finns det något som kan rädda upp bristen?

– Nja, det är ingen bra start på säsongen - det är helt klart. Det skulle vara fint väder då - fick vi ett riktigt högtryck i tre veckor så vore det ju bra. Och att det fortsätter att blåsa är bra - så värme och bra tork behövs. Men det börjar närma sig slutet av sommaren, så det blir mindre och mindre risk att det blir så fint väder som behövs.

Hur ser det ut för sin del - du klarar dig?

– Jag klarar mig på det som jag får ut, och jag brukar alltid ha 100 balar kvar från året innan så att jag vet att jag klarar mig. Men jag förbrukar ju inte heller så mycket halm.

– Trots att spannmålet är kort i år så får man in spannmål med bra kvalitet - och jag har ju spannmål till grisarna. Det är inte förstört än - så det är skönt.

ST pratade med ytterligare tre lantbrukare; en som har köttdjur, en som har får och en som har suggor och smågrisar.

Johan Svantesson: ”Bara att förhålla sig”

Johan Svantesson, på Bro Godås, har 1200 köttdjur i Värmlandsbro. Han förbrukar stora mängder halm men försöker ändå vara lite optimistisk med tanke på hamlbristen.

– Vi har inte börjat tröska än hän, och det är väl egentligen i oktober vi ser hur det har gått. Jag vill inte stressa upp mig nu för hur det kan bli - vi får hoppas att det blir torrt i september. Jag vägrar att bli slav under vädret - det är något man ska förhålla sig till, skrattar han.

Johan har varit den som bärgat mest halm i hela Värmland, men i år har man inlett en ombyggnation som ska göra att man kan gå från 1200 ton halm om året till 600 ton halm.

– Vi anpassar oss till mer okynnes - vi vill minska riskexponeringen.

Köper du in din halm?

– Tidigare har jag köpt in ungefär 75 procent av det jag behöver, men nu planerar vi att det ska bli knappt hälften. Jag har tingat upp halm, men vi får ju se hur det går.

Känner du dig orolig?

– Det har alltid funkat i 30 år, och det har varit jäkliga år innan så det ska nog funka nu också. Jag kan inte påverka vädret, så det är bara att förhålla sig till det och lösa det efter förutsättningarna. Jag kommer dock att bli mer stressad när vi kommer till oktober, och vi inte har någon halm då - men det får vi se då.

Karl-Petter Bergvall: ”Det är ju inte skitpositiv”

Karl-Petter Bergvall har tidigare haft grisar, men har nyligen bytt till får. Detta blir hans första höst med får istället för grisar - så det är en tuff start för dem på Ramstad Gård.

– Hur hårt vi drabbas vet vi inte än, men det var ju ingenting man hade hoppats på det här. Man blir ju lite orolig när regnet kommer, och det inte blir något stopp direkt. Men det blir en tuff start med fåren med tanke på halmen och att priserna på spannmålen rasar.

– Vi har ju en del överlagrad halm från ifjol, så jag hoppas att vi ska ha så vi klarar oss. Sedan får man ju se när man kan böra pressa ny halm - om det blir något i år. Vi skördar ju för eget bruk, tidigare köpte vi också, men målsättningen var att vi skulle bli självförsörjande nu - vi får se hur det går.

Hur viktig är halmen för era får?

– Den är jätteviktig, de käkar ju även mycket av den - så vi har ju halmen som både strö och i foder. De behöver ha bra kvalité - den får inte vara förorenad med jord och smuts, som det blir när man måste vända och så när sankt i marken. Fåren är i behov av god hygien.

Igen bra sommar hittills alltså?

– Nej, det har inte varit en bra sommar - detta år går nog till historien som ett av de mest krångliga åren.

– Vi får hålla tummarna för bättre väder. Man blir ju orolig på ett sätt att det inte flyer på som det ska, men det hade ju också varit skillnad om man satt sig själv i en dum sits - nu är det ju vädret som påverkar. Vi kan bara hoppas att det torkar upp. Det är viktigt att ha väldränerade marker, och det var vi faktiskt fixat med så det var verkligen välinvesterat.

Karl-Petter menar att vädret förstör alla kvaliteter på spannmål och det gör också att man inte kommer inte ut och tröska som man vill. Alla kvaliteter försvinner på en gång i brödsäd och vete. Det går bättre med vårspannmålen grynhavre eller maltkorn - men även där minskar kvalitén för varje dag med dåligt väder.

– Det är ju inte skitpositiv, men finns de som har det betydligt mycket värre - där skörden står i vatten. Men det är tråkigt ändå, och jobbigt att inte kunna köra på. Men är som det är. Det är bara att åka med och hoppas på det bästa.

Karl-Johan Kullander: ”Halmen måste vara top-notch”

Karl Johan Kullander på Åhs Säteri har smågrisproduktion, och därmed suggor och smågrisar som är i stort behov av halm. Dessutom är hans grisar extra känsliga och behöver riktigt fin halm, något sm är svårt att få tag på nu.

– Drabbade blir vi, men inte på det sättet att det blir ett större problem för vår produktion i år. Vi har alltid ett till två års lager med halm i och med att vi har smågrisproduktion. Halmen är så viktig för våra grisar så där vågar vi aldrig chansa. Men det kommer att bli tufft med halm i år, och vi kommer absolut inte fylla på laget något denna hösten. Halmen måste vara top-notch, och det är de långt ifrån.

Så halmen som grisarna på Åhs säteri får i år är från 2022 och 2021 - halm som man vet har fin kvalité.

– Det är så viktigt att det är fräsch halm, så det vågar man aldrig riskera. Dålig halm hade varit förödande för vår produktion.

Varför är det så viktigt med fin halm för grisarna?

– Suggor och smågrisar ligger i halmbäddar när det har sin grisning. Juver och smågrisar som diar, mjölken som rinner - det gör att suggorna är så vidöppna för infektioner och framförallt mjölkstockning. Det måste vara superkvalitet. Samma sak gäller med smågrisar - när de kommer ut ska de inte andas in sporer och sådant från halm. De kan tappa yttre delen av svansen, och få svårare med fertilitet. Så det går bara inte - vi måste ha ett säkerhetssystem. Vi har lärt oss de sista 30 åren - går inte att riskera.

Just nu tar man inte in någon halm på Åhs säteri. Nu skördar man och hackar halmen istället, och sprider ut den så att den går tillbaka till jorden igen. Karl-Johan berättar också att de inte försöker köra på marken i onödan - det ska ju växa på åkermarken också.

– Sedan får vi se vad som händer, vi kan ju vara ett helt annat läge om 14 dagar, det får vi se. Jag hoppas det blir bättre väder väldigt snart.

”Ett riktigt blötår”

Karl-Johan tycker att året är väldigt likt 2008.

– Ett riktigt blötår med höga torkningskostnader, logistikkostnader, och sönderkörning av marken. Det är inget superår - man får vara glad att det av länge sedan sist. Vi har ju i alla fall fått 15 olika lättsamma år däremellan.

Det är inte första och sista sommaren som kommer att bli såhär. Så Karl-Johan är glad över att lantbrukarna ändå kan gå samman och hjälpas åt när det är tufft.