Emmas uppsats är klar – så ser Säffleborna på kärnkraft

I våras påbörjade Emma Dalman, student vid Karlstads universitet, en kandidatuppsats om lokala uppfattningar om kärnkraft.

Nu är uppsatsen färdig och för ST berättar hon om vilka resultat och slutsatser hennes studie har lett fram till.

I januari gick regeringen ut med att man ville satsa mer på kärnkraft och i samma veva pekades Säffle ut som en intressant plats att etablera ett kärnkraftverk på. Säffle kommun fick uttala sig i frågan och sa att man inte vill se kärnkraft på nya platser.

Ämnet väckte ett intresse hos Emma Dalman, från Grums, som studerar miljö- och säkerhetsprogrammet.

– Då tänkte jag att jag skulle vilja undersöka riskuppfattningar till kärnkraft bland lokalborna i Säffle.

Genom både enkäter och enskilda, djupgående intervjuer har Emma samlat in sitt material till studien. Det blev totalt 59 enkätsvar och 6 intervjuer med Säfflebor som velat uttala sig i frågan.

Jämn fördelning

Nu är uppsatsen klar, och resultaten visar en relativt jämn fördelning mellan negativa och positiva inställningar till kärnkraft. I enkäten säger 25 personer ja till kärnkraft i Säffle, 26 säger nej och 8 vet inte. När det däremot kommer till att jämföra inställningen till kärnkraft generellt och att låta bygga kärnkraftverk i Säffle, är det några som är negativt inställda till kärnkraftverk just i Säffle.

– Det kallas för NIMBY-effekten, som står för Not In My Back Yard. Det vill säga att man generellt är positiv till att det satsas på kärnkraft, ”men inte här”.

Det visar sig alltså att flera av dem som är för kärnkraft som energikälla, är emot eller har en neutral inställning till att det skulle byggas ett kärnkraftverk i Säffle. Detta är ett vedertaget fenomen inom kärnkraftsforskning, som Emma hoppades på att hon skulle få se.

–Det var det jag ville undersöka, men det framkom inte så många fall av NIMBY som jag hade förväntat mig. Kanske hade det förekommit fler fall om jag hade haft ett större enkätmaterial. Generellt så var de flesta bestämda och var antingen för eller emot kärnkraft.

Litar inte på hanteringen

Att det finns sådana skillnader i attityder beroende på om det gäller en satsning på kärnkraft generellt eller lokalt, där den personen i fråga bor, har ofta att göra med riskuppfattningar, som också var ämne för Emmas undersökning.

– Det finns lite olika anledningar till att NIMBY uppstår. Det kan vara så att man anser att kärnkraft är positivt, men att man är rädd för skadliga effekter så som strålning eller att det kan förändra stadens struktur om det skulle byggas ett kärnkraftverk. Det kan också handla om att man inte litar på hanteringen av kärnkraften och därför inte vill ha det i sitt område.

När det gäller Säffle, verkar det vara den sistnämnda riskfaktorn som dominerar, det vill säga att man inte litar fullt ut på hanteringen.

– Även om de flesta känner förtroende för svenska kärnkraftverk, finns det en oro för den mänskliga faktorn. Att man ska komma till jobbet och vara lite trött och då råka göra ett misstag som kan få förödande och katastrofala följder, säger Emma.

Det som, förvånansvärt nog, också förekom i Emmas undersökning, var så kallad omvänd NIMBY. Alltså att det finns de som är negativt inställda till kärnkraft och inte vill ha det någonstans, men om det blir aktuellt så bör Säffle ställa upp av solidariska skäl.

– Det är väldigt intressant och inte lika vanligt att man stöter på, säger Emma.

Känner ansvar för miljön

Ett annat resultat som Emma har kommit fram till i sin uppsats, är att Säffleborna, oavsett vilken sida om kärnkraftsfrågan de står på, känner ett stort ansvarstagande för miljön.

– Det är många som uttryckt en ansvarskänsla för miljö och klimat. De som var negativa till kärnkraft kände miljöansvar utifrån att kärnkraft sägs vara skadligt. De som var positiva till kärnkraft kände också att de tog ansvar genom att förespråka kärnkraft, eftersom det inte släpper ut nästan någon koldioxid.

Båda lägren såg även fördelar med att ett kärnkraftverk skulle byggas i kommunen, som till exempel fler arbetstillfällen och en utveckling av kommunen.

Kände de Säfflebor som du intervjuade till att Säffle pekats ut som en intressant plats för kärnkraft?

– Några visste om det och blev väldigt glada över att de fick möjlighet att uttrycka sina åsikter. Några visste inte om det alls och visste inte heller varför Säffle har pekats ut, så det här med styrning och kommunikation uppkom också som ett tema i uppsatsen. Det råder ett större behov av information, säger Emma.

Har du själv en åsikt i frågan, och hur har det i så fall varit att förhålla sig objektiv till ämnet?

– Det har varit ganska lätt för jag vet inte vart jag står. Jag är väldigt ambivalent själv. Jag tycker att avfallsfrågan är svår och att olycksrisken känns tung. Samtidigt släpper det inte ut så mycket koldioxid. Hade man kunnat bygga nya kärnkraftverk som kan ta vara på sitt eget avfall så är det positivt, men omvandlingen till ett fossilfritt samhälle kan nog inte vänta så länge.

Fick högsta betyg

Överlag är Emma nöjd med sin uppsats. Hon tycker att den visar hur attityder till kärnkraft kan uttrycka sig på lokal nivå, och hoppas att den ska kunna appliceras även på andra kommuner, där det kanske kommer att byggas kärnkraft i framtiden.

– Jag fick ju högsta betyg, så det får man väl säga är bra, skrattar hon. Det här är ju ett ämne som berör många, så just det här med kommunikation är viktigt, oavsett vilket energislag som ska byggas framöver. Det är viktigt att beslutsfattare lyssnar på allmänhetens synpunkter och att man ger ut transparent information.

På tal om makthavare, finns det en sak som Emma gärna hade undersökt närmare, men som tidsaspekten inte tillät den här gången.

– Det hade varit kul att undersöka frågan utifrån en politisk vinkel också – hur det hade sett ut om jag hade fått fråga om partitillhörighet, men det är en väldigt känslig personuppgift som hade krävt en ganska stor etikprövning, så det hade inte hunnits med.

Du är klar med din utbildning nu – vad händer härnäst?