Malin Lindberg på Svea vårdcentral i Säffle är den första Silviasjuksköterskan på en vårdcentral i Värmland. Diplomet fick hon ta emot av drottning Silvia vid en högtidlig ceremoni.
– Demens är en folksjukdom som verkligen växer och vi behöver vara så bra rustade som möjligt, säger Malin som hoppas inspirera fler att utbilda sig.
Hon möter i korridoren på Svea vårdcentral med ett glatt leende och broschen hon fått som Silviasjuksköterska sitter där den ska: på vänster sida vid hjärtat.
– Det började med att jag läste specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning kognitiv sjukdom. Den är på halvfart i två år. När man hade läst första året där så var det samma ämnen som Silviasjuksköterskeutbildningen har. När jag var klar fick jag ansöka om att bli diplomerad Silviasjuksköterska också.
Det ville hon självklart och är nu den första med denna titel på en vårdcentral i Värmland.
– Det är ju förhållningssättet som de har på Silviahemmet för dementa som vi vill sträva efter att arbeta efter, med personcentrering, anhöriga och teamarbete så klart, säger Malin Lindberg och tillägger att det är vanligare med Silviasjuksköterskor i kommuner och att det bland annat finns inom Säffle kommun.
Vad har du lärt dig på utbildningen?
– Det är omvårdnaden kring dem med kognitiv sjukdom, att man ska vara observant på symtom som kommer med sjukdomen och att man vill ifrån att medicinera bort symtom och i stället hitta andra sätt. Det ska vara fokus på personen och inte demenssjukdomen. Forskning visar att man många gånger missar hur anhöriga upplever situationen, kognitiv sjukdom drabbar inte bara en person utan väldigt många runt omkring. Demens är också något som ökar eftersom vi blir allt äldre.
Bra med tidig upptäckt
Marjola Kock är distriktsläkare/verksamhetschef på Svea vårdcentral och berättar att mellan 20 000 och 25 000 diagnostiseras med kognitiv sjukdom varje år i Sverige.
– Det innebär att vi om fem år har nästan 200 000 med demenssjukdom, det är många, säger hon.
Vem som upptäcker att det finns en misstanke om demenssjukdom varierar. Ibland är det anhöriga, ibland är det personen i fråga eller kanske personal i vården. Ju tidigare upptäckt desto bättre.
– Det har skett en förskjutning i hur man tar hand om patienter med kognitiv sjukdom. Förr var det långt gånget och då fanns inte de mediciner som finns i dag. Nu kommer man in tidigare i förloppet och kan kanske ge mediciner som gör att processen stannar av eller åtminstone inte går lika fort. Det ger en annan grupp av patienter, det är inte de tyngsta patienterna utan mer nydebuterade demenspatienter som vi inte hade förr, säger Marjola Kock.
Samordnar arbetet
Malin Lindberg ska samordna arbetet på vårdcentralen, precis som på andra specialistmottagningar som exempelvis diabetes eller astma/kol.
– Jag gör utredningen med tester och har kontakten med anhöriga och är även kontaktperson för personal som misstänker demens hos en person och vill diskutera.
– När utredningen är klar är det en läkare som tar ställning till alla provsvar, är det en kognitiv sjukdom ja eller nej, och tar det vidare därifrån, förklarar Marjola Kock.
– Vi har ett bra arbetssätt i Säffle kommun och ett gott samarbete med kommunen, ingen ska tappas mellan stolarna, säger Malin Lindberg som också ska dela med sig av sin kunskap.
Högtidlig ceremoni
Hon har gått utbildningen på 60 högskolepoäng på Sophiahemmet högskola i samarbete med stiftelsen Silviahemmet. Den 5 september samlades cirka 100 personer som tagit examen under året i olika yrkeskategorier på Drottningholms slottsteater för en ceremoni.
– Det var fantastiskt fint och högtidligt. Vi fick gå upp en och en på scenen och fram till drottning Silvia som delade ut diplom, brosch och ett minnesbevis. Det var jättenervöst så klart. Hon gratulerade till utbildningen och det fortsatta arbetet som är viktigt.
Slutligen, finns det sätt att förebygga demenssjukdom?
– Ja, med kost, motion och socialt umgänge. Men också genom att förebygga högt blodtryck och att utmana minnet med till exempel sudoku, korsord och pussel. Och att stressa mindre!