Så gick det för lantbrukarna efter torka och skyfall: ”Fläckvis riktigt dåligt”

Värmebölja, torka, storm och skyfall. Lantbrukarna har minst sagt haft en turbulent säsong med många orosmoment.

Flera bönder spådde i somras om sämre skördar och dålig kvalitet på grödorna, men hur blev utfallet? Det har ST tagit reda på.

Som bekant är alla lantbrukare beroende av ”rätt” väder vid rätt tidpunkt för att grödorna ska utvecklas bra och jordbruket flyta på optimalt.

Visst är man vid extremväder åt olika håll, men den här våren, sommaren och hösten har varit något utöver det vanliga. Det vittnar några av Säffles lantbrukare om när de nu är inne på sluttampen av höstbruket.

– Det har varit en intensiv höst så en börjar på att bli lite trött nu under sista rycket. Allt tar längre tid än vanligt när det vädret är så här bråkigt, säger Fabian Ringdahl, Bergs gård.

Med tanke på förutsättningarna är Fabian ändå nöjd med utfallet. Han och hans medarbetare har fått in det mesta av skörden mellan skurarna.

– Höstsäden har varit bra, men vårsäden har fläckvis varit riktig dålig.

Hur ser förutsättningarna för att så nytt ut nu efter allt regn?

– På vissa ställen har det varit för blött så då har vi fått byta skiften och så där det är tjänligare. Vi har sått ungefär två tredjedelar av det vi hade planerat, säger Fabian.

”En månad försenat”

Vårens torka var det som påverkade grödorna mest negativt, så när regnet kom var man tacksam för det – trots att det inte slutade.

Det räddade en stor del av grödorna, men blötan har i stället orsakat problem så här i skördetider, berättar Kent Jakobsson, Guterud gård.

– Vi har inte orkat tröska klart på grund av att det har varit så blött ute på fälten. Jag tror att vi kan bli färdiga under veckan om vädret håller i sig, men vi brukar vanligtvis vara klara i början av september så det är nästan en månad försenat, säger Kent.

I juli spådde Kent om en 50-60 procents lägre spannmålsskörd jämfört med normalfallet. Lyckligtvis har det inte gått riktigt så illa.

– Spannmålsskörden är lägre och kvaliteten är sämre. Uppskattningsvis blir den 25 procent längre än normalt så det är helt klart bättre än vi trodde i mitten av sommaren.

Måste vänta

Framför allt räddade regnet den ack så viktiga grässkörden.

– Vi har fått in bra med gräs så vi kommer att klara oss på det, säger Kent.

Att det är så blött i marken nu kan dock få följder längre fram.

– Det är lite speciellt för vi sår ju gräs till nästa år i botten på spannmålen så därför får det inte vara för blött när vi skördar, för då blir det spår efter tröskan i marken och då får vi sämre kvalitet på gräset. Därför måste vi vänta tills det är så torrt som möjligt.

– Förra veckan fick vi 80 millimeter regn och eftersom det är lite tyngre lerjordar här, tar det längre tid att torka upp än på till exempel Värmlandsnäs där det är sandjord, säger Kent.

Stora prisskillnad

Christian Hidén, lantbrukare och ordförande i lantmännen Örebro-Värmland, håller med om att skördevädret har varit ogynnsamt och även han håller just nu på att ta in det sista i ladorna. Mängdmässigt är skörden hittills så gott som normal, men kvaliteten är det sämre med.

– Mycket av höstvetet håller inte som brödsäd – alltså det som blir människomat. För egen del är det inget höstvete som håller för brödsäd. Det går som djurfoder i stället, vilket inte är lika lönsamt, säger Christian.

– Det är skiljer en krona per kilo på fodervete och kvarnvete. Det är en relativt stor prisskillnad, fortsätter han.

Vanligtvis brukar det inte vara några som helst problem för Christian att sälja höstvete som brödsäd.

– Men när vetet är moget och det kommer mycket regn på det så försvinner bakegenskaperna.

Christian har även en gård i Uppland, där det kom stora mängder vatten för några veckor sedan. Nu är han där för att försöka rädda det som går.

– Vår nya gård här drabbades av översvämning så det går tusentals med gäss, svalor och tranor som trampar sönder och äter upp mycket av skörden. I jämförelse med det har förhållandena i Säffle varit ganska bra.

Det har med andra ord inte varit ett lätt år för lantbrukarna. Förutom extremväder har man det senaste även fått tampas med kraftigt höjda priser på diesel och konstgödsel.

– Spannmålspriserna är för låga för att kompensera insatsvarorna, som är främst diesel och konstgödsel.

Spannmålskalkylen har därmed sett ljusare tider, menar Christian.

– Jag bedömer den som sämre än i fjol.

Vad tänker du om det?